Ultuna Agronom

Un Eléphant dans mon carburateur | home

Ultuna Agronom | Tack | Spex

Ultuna Agronom

Paris, måndagen den 12 mars 2007

En dag kallades jag upp till Stora Huset. Vid Ultuna altså.

En trevlig dam informerade mig att jag nu var agronom. Det tyckte var ytterst orättvist, jag hade ju inte gjort någonting, i alla fall ingenting för att utsättas för ett så grymt straff.

Då damen inte tycktes ha något förstånd för mina synpunkter frågade jag:

”Men vad skall jag göra nu?”

Fortfarande vet jag inte hur jag kall tolka hennes svar:

”Tack och lov, det är inte längre vårt problem”.

Eftersom jag inte kunde någonting, framför allt ingenting om allt detta med djur och växter så var det bara en utväg kvar för mig, jag blev ”specialist”.

Eftersom jag aldrig i mitt liv hade sett en Afrikansk jordmån, blev jag Lektor in Afrikanska Jordmåner.

Fördelen med att bli specialist i Afrikanska Jordmåner i ett land som Sverige är att det är knappast någon risk att det skall upptäckas att föreläsaren är helt okunnig.

Jag är inte den som vill skryta, men jag måste erkänna att jag hade en lång träning i att vara okunnig.

Ni har kanske svårt för att tro det, med denna grönska som ni ser utanför fönstret, egentligen är det inte någonting ”grönt” men det består av växter, och var och en av dessa växter har ett namn. Inte så att man går omkring och tittar på ett grässtrå och säjer:

”Nämen, goddag Herbert”

Eller

”Så vacker du är i dag lilla Maj-Lisa”.

Men däremot anses det mycket passande att under en vandring brutalt knuffa undan den som går framför dig och säja:

”Hoppsan, det var på vippen att du trampade på en Schleswig Holstein”.

För inte nog med att det finns massvis med grönt, så skall man veta vilka man får trampa på och vilka man inte får trampa på. Ungefär som i arbetslivet.

När jag började min karriär som lantbrukselev var det en skämtare som sa att en agronom skulle kunna känna igen fem hundra olika växter. Vilket jag tyckte var ytterst dumt, det kunde ju inte finnas fem hundra olika gröna saker. Det var svårt nog att komma ihåg alla dessa svenska flicknamn, varför skulle man komplicera allting med att lära sig växter?

Så jag räknade ut att om mina studier tog fem år, och jag lärde mig femtio växter per år, sa borde det räcka för att få godkänt med tvekan.

Jag vet inte om jag skall räkna första året som ett inlärnings år, det blev en så stor chock för mig att upptäcka att begreppet ”gräs” inte ansågs som tillräckligt för att beskriva alla dessa växter, även om jag kompletterade med ”ogräs” så tyckte dom at jag inte hade förmedlat all nödvändig information, och inte nog med det, det visade sig att allt grönt inte var gräs men kunde vara någonting som hette bönor. Det var en djup kultur chock för mig och från den dagen bestämde jag mig för att arbeta endast med det som inte hade några hemska frids störande växter, och så blev jag jordmånsspecialist.

Jag tycker att det är här på sin plats att nämna hur opassande de andra lantbrukseleverna uppförde sig. När vi var ut på åkrar hoppage dom hit och dit som berusade kaniner och stolt visade upp någon ledsen smutsberikad växt tjutande att dom hade hittat en ”Massey Ferguson” eller någonting i den stilen. Inte nog med att det var så dumt, för omedelbart efter att ha badat i gruppens beröm (men icke min) så slängde dom ifrån sig denna sallad.

Kaniner!

Berusade Kaniner!

Och jag menar inget ont med det, jag tycker om kaniner, även berusade kaniner men dom skall ha vett att veta sin plats.I grytan!

Så år efter år lärde jag mig att känna igen dessa växter. Än i dag vet jag inte vilken skämtare hade kommit på att vi skulle kunna deras namn på latin. Som om det inte räckte, så ville dom att vi skulle kunna rada upp namnen på hela tjocka släkten. Eftersom detta är en mycket anständig skrift känner jag mig mycket generad när jag framför at det ansågs som värdigt att stirra på deras könsorgan! Hemska tider!

Det var så jag begick mitt misstag.

En dag så presenterade jag mig för att tentera i ”botanik”.

Jag visste att Putte Koch ansågs vara en stor specialist på fotboll eftersom varje vecka han hade upp till tre rätt av tolv engelska matcher, och i all ödmjukhet ansåg jag att hade jag tur skulle jag också kunna tippa tre rätt.

Det var en varm sommar, flickorna bar så lite kläder dom vågade. Jag presenterade mig för min tentamen i botanik och jag måste erkänna att det gick ganska bra, efter en halv timma hade jag redan känt igen två växter. Den unga damen som examinerade mig tycktes inte helt övertygad om att jag hade uppnått den kunskaps nivå man förväntade sig av en agronom. Nu tog hon fram den sista växten, la den på bordet, lutade sig framåt, ock som jag har sagt det var en mycket varm sommar, hon sa till mig att titta mycket noggrant, egentligen behövde jag inte hennes förmaning för att göra det, mitt intresse var helt fixerad på det som bjöds.

Inför min tveksamhet, ville hon hjälpa mig med en ledande förklaring:

”När man pressar på den, kommer det ut en droppe mjölk”.

Med tanke på min förvirring, jag vet att för svenska damer ter sig sådana biologiska konversationer som helt normala, men för oss fransmän anses det ganska opassande, så jag kan inte säja om mitt svar verkligen var:

Maskros!

Jag tvekar på det.

Någonting måste jag ha sagt eller visat, ty jag fick godkänt av Guds nåd;

Därigenom blev jag agronom, men jag är helt oskyldig.

Så jag blev agronom. Inte nog med det, jag blev omedelbart specialist. Kanske jag borde förklara för yngre generationer hur man blir specialist. Jag hoppas att vi har kommit så långt i utvecklingen att jag inte behöver förklara än en gång att en specialist är inte någon som vet mer om någonting, men någon som vet så lite som möjligt om allt annat.

För att bli specialist är det mycket viktigt att behärska konsten att välja bort kunskaps områden som bara skulle störa karriären. Jag var lycklig i det att Lantbrukshögskolan hade börjat tillåta personliga studier.

Till att börja med var det helt klart att jag skulle välja bort all som hade med växter att göra. Ingen vettig människa kan ägna tid åt växter. Vi den tid man har lärt sig någonting om en växt, så har den vuxit up och ser helt annorlunda ut. När man hinner ikapp med växten har någon idiot sprutat den med herbicider, så det hela är meningslöst.

Man kunde tycka att det skulle vara vettigt at ägna en del av studierna åt djur. Jag vill direkt varna nybörjare för en sådan uppfattning. Förklaring är enkel: vet ni at inom djuren så finns det an massa organ som grumlar och idisslar och går fel hela tiden? Att man inte ens kan lita på att djur skall likna varandra. Djur är som något slags LEGO spel där en blind idiot har lagt ihop konstruktions bitar på måfå. Djur påminner mycket om kvinnor, med en masse saker som sticker ut här och där utan att man har någon aning om vad det skall vara bra till. Så mitt råd är att välja bort djur (men inte kvinnor)

Vilket är väldigt lönsamt och praktiskt ty har man valt bor växter och djur kan man välja bort alla dessa små kryp som sticker och biter och har ovanan att hela tiden byta form. Insekter är värre än kvinnor när det gäller att byta utseende, och det är med insekter som med kvinnor, man tvingas gå under ytan för att veta vad det är för slags djur och vid den tiden är det för sent, man har blivit biten, stycken, förgiftad. Så bort med entomologi, det räcker med att veta vad entomologi är.

En del anser att man skall ägna tid åt byggnader. Jag skulle nog hålla med den åsikten. Byggnader springer inte iväg. Byggnader har inga sjukdomar. Byggnader kan man sparka utan att dom sparkar tillbaka. Problemet med byggnader är at ämnet är ytterst begränsat.

När man har sagt:

Här skall mitt hus stå.!

Vad skall man tillägga då?

Egentligen borde jag inte ha valt bort byggnader, men vill man bli specialist måste man ha en järnhård vilja, hur mycket det än må kosta.

Maskiner borde man inte välja bort, jobbar man i branschen är det otroligt hur många som minns en vid jultiden och hur många julklappar och resor man får.

När vi gick vid Lantmannaskolan hade vi ett ämne som hette ”skattefusk”, vilket var egentligen det ända ämnet som intresserade dom som hade tänkt sig att bli bönder. Nackdelen med ämnet är att alla som är födda i ett lantbruk har så stor försprång i ämnet at dom kan utan att ens tänka skriva en skattedeklaration som visar att dom har förlorat en förmögenhet under året. Vill man bli en Regerings resande specialist vid Bruxelles skall man säja att man har läst lantbruksekonomi. Eller tillbringat några år vid en av regeringen anstalter.

Senare vid Lantbrukshögskolan visade det sig att ämnet ansågs vara så viktigt för bönder att vi var tvungna att läsa vidare, men då hette det Lantbruksekonomi och Bokföring. Om jag har förstått rätt så har teorin byggs upp i USA av Scarface Al Capone som uppfann dubbel kolumn bokföringssystemet.

Det låter väldigt svårt i början och många är nybörjarna som är förbryllad av att man skall tvingas skriva ner alla dessa siffror för att till slut finna att summan av kolumn ett och två är lika med noll.

Om jag har förstått rätt så är ena kolumnen för bonden och den andra kolumnen för skattedeklarationen. Sista siffran i skattekolumnen säjer hur mycket staten skall betala för att bruket icke skall gå i konkurs. Denna kunskap skulle visa sig vara av stor betydelse för min karriär vid F.N. (FAO). Numera har vi datorer som arbetar upp ekonomi rapporter utan att man skall behöva förlora en massa tid på uppfinningsrikedom.

Nu när jag hade valt bort alla mindre obetydliga kunskaps grenar, kunde jag ägna mig åt det jag ville lära mig, Soil Conservation. Vid den tiden fanns ingenting som hette Soil Conservation. Man kunde lära sig att konservera frukt, fisk, säd, men jordar, varför skulle man konservera dom? Så jag var tvungen att läsa det som låg ”Soil Conservation” närmast, nämligen Markkemi. Dom som förstår sig på det kan kanske vara så pass ofina att dom påpekar att Soil Conservation har ingenting att göra med Soil Chemistry, men försök att bli lite lojala och hålla tyst om det;

Många är dom som har frågat mig vad är hemligheten bakom min lysande succé i, vad sa du det hette för resten, jaså, soil Conservation?

Än en gång berodde min lysande framgång på mina stålhårda nerver. När dagen kom då jag skulle tentera för en två med spets i Markkemi, visade det sig att Professorn och jag inte hade läst samma bok. Vi hade väldigt svårt att komma överens över ett samtalsämne som vi bägge behärskade. Vid slutet av min tentamen var Professorn väldigt tveksam. När jag tänker tillbaka på den tiden är det märkligt hur Propheterna alla har haft samma tveksamma utseende vid slutet av mitt förhör och endast fruktan att jag skulle komma up igen tvingade dom att godkänna mig. I detta fall, föll jag för ren blackmail: antigen blev jag amanuens, annars inget godkännande. Det var inget att tveka på, som amanuens fick man pengar, tillräckligt för att kunna leva hela månaden. Så jag blev amanuens och fick en två med udd.

Detta med amanuens är förbryllande. Från min tid som elev hade jag ett minne av dessa unge amanuenser som va så otroligt begåvad att deras föreläsningar var klart bättre än Professorns. Nu hade jag blivit amanuens, vilket kan förklaras med det att vi var endast två som kunde få jobbet och den andra ville inte ha jobbet.

Nåväl, det kan inte vara så svårt att arbeta som amanuens, man tar handboken och går från sidan ett till slut sidan och då har man väl gjort sitt jobb. Så min första fråga när jag kom in i laboratoriet var:

”Var är kompendiet?”.

Alla äldre forsskare tittade förbryllad på mig. Vilket kompendiet, vilken handbok?

Så där stod jag mitt i laboratoriet, kemikalier flaskorna var inte ens fyllda, det stod en massa egendomliga skrifter på dom i stil med HCl, NaOH, vilket inte hjälpe mig särkilt mycket. Jag hade ett svagt minne från den tid jag var studerande att det ansågs som ett plus poäng om flaskornas innehåll hade varierande färger.

Den som läser dessa rader som sjunger av djup visdom tycker nog att jag kunde ha klarat av uppgiften på ett enkelt sätt. Egentligen var det bara att gå i förrådet, ta HCl flaskan, och hälla up den i laboratorie flaskorna.

Inte alls, det visade sig att man förväntade sig att amanuensen skulle späda ut det som var i förrådsflaskan. Att späda ut, det har alla elever stor träning i, när man har fått studiemedel äter man skinka och nästa vecka blir det falukorv och skivorna blir allt tunnare och tunnare till man äter potatis utan falukorv. Och så blir det studiemedel igen.

För läsaren som inte är så otroligt kunnig i kemiska mysterier måste jag kanske förklara att kemikalier liknar inte falukorv, man kan inte skära allt tunnare skivor, däremot liknar det mera den erfarenhet man har hemma med den renad man dricker själv och den renad man har för visiterande bröder.

Under mina studier hade jag lyckats undvika alla dessa otrevliga begrepp som mol, millimol, molär, en procentig lösning, nu föreföll det som om det förväntades av en amanuens att han genom något trolleri skulle förvandla vatten till HCl.

Jag vet inte om det är passande att redan här avslöja en av yrkets hemligheter. Nåväl, jag har åtagit mig att berätta livet som det är, vi skalder är bara slavar under historians börda.

Här kommer helligheten:

Vem skall komma på tanken att undersöka vad som finns i laboratoriets flaskor?

Det är sant att man kan finna i äldre böcker anvisningar i still med

Tag 40, 034 milliliter av ren HCl och späd det med en liter rent vatten.

Dessa gamla böcker tycktes vara skrivna av drömmare. Vad är en milliliter, är det tusen liter eller en tusen delar av an liter och hur skall man skilja på milliliter och ml3 ? även om man visste vad dom menar med dessa grumliga ord, hur skulle man sedan kunna mätta upp 40, 034 milliliter, det är svårt nog nr man skall göra plättar att första vad kokboken menar med att man skall nu hälla i en deciliter rum. Menar dom verkligen tio flaskor rum? Även om dom gamla försteg sig på det som smakat gott, så verkar det i häftigaste laget, även för lantbruksarbetare som behärskade konsten att rena T sprit genom att hälla den genom en limpa.

Så för att dessa rader skall bli till nytta för yngre generationer som inte har tid att gå och läsa in sig i en masse gamla manuskript, så skall jag nu en gång för allt förtydliga dess anvisningar:

"Tag 40,035 milliliter av ren HCl och späd det med destillerat vatten betyder:"

Ta en flaska, om man kan se igenom den anses den vara kemikalisk ren, tag en skvätt av den koncentrerade lösningen, gå till kranen och fyll flaskan. Så enkelt är det.

Egentligen har jag aldrig förstått hur Nobel Kommittén kan vara så dum att den har gett pris för en kemist.

Inte för att jag har förstått hur Lantbrukshögskolan kunde falla så lågt att dom införde ett ämne som kallades för ”marklära”. Visst låter det fint detta med marklära men om man översätter det i vanliga dagliga ord så är det egentligen att leka hela dagen med geja-moja. Vilket vi gjorde när vi var två år gamla och inte kände vi oss märkvärdiga för det. Jag vet inte om jag vågar skriva ner i dessa hög litteratur sidor att Lantbrukshögskolan även hade special undervisning i bajs hantering.

Jag är frestad att göra et stort hopp i tiden och förklara detta med ”marklära” även om jag förstår att läsaren är nu vi högspänn och undra hur lång tid det koller att gå innan jag får sparken.

Hemligheten med att inte få sparken är att alltid vara ett steg före i okunnighet. Gamla synder hinner inte i kapp.

Ha tålamod, du min trogne läsare, vila och sov i ro, kapitlet kommer då jag får sparken, men jag måste medge att det var helt berättigat, så småningom började jag bli kunnig i det jag undervisade och den synden är svår att förlåta. Det finns bara en synd som är värre, och detta är att veta mer än Chefen. (vilket är otroligt lätt, var försiktigt, läser du för mycket så är du redan i farozonen)

Nu skulle vi försöka att förklara hur man kan bli en specialist i Tropiska jordmåner, och för att göra det hela billigare, nått slags två i ett offer, så skall jag förklara hur jag blev tomat specialist.

Vettiga människor måste tänka att ”jordmånslära” måste ha någonting med månen att göra. Tyvärr, hur mycket jag än skulle vilja att så voro fallet, har jordmånslära ingenting med månen att göra.

Lått oss göra ett försök.

Stå på stället,

Jag menar att DU, skall stå på stället NU och inte sitta stelt och dumt och stirra på skärmen.

Jag hoppas att du är klar nu.

Nu står du på stället och du stampar två gånger bestämt med högra foten in marken. Ja, jag vet, många är det som frågar om det inte skulle gå lika bra om dom stampade med vänstra fot, och det finns även drumlare som har påstått att man skulle kunna stampa i jorden en gång, andra tre gånger. Jag vill inte ens trätta med sådana marxistiska lagda fånar. Nej, saken är helt klar, du skall stå där och stampa i jorden med höger fot två gånger. Bestämt med an allvarlig och drömmande blick.

Sen skall du komma tillbaka till jorden och så skall du yttre dess ord.

”Det är en bra jord du har där Johan”.

Jag hoppas att du förstår att om din bonde inte heter Johan så måste du anpassa dig till situationen, med det är det som är så vackert med agronomer, vår förmåga att anpassa oss blixtsnabbt till situationer.

Har du sagt dessa ord, så kan du stolt skriva på ditt visitkort att du är jordmånspecialist.

Nu är det på modet att hela tiden komma med video klipp som är tagna i lömska och hur mycket jag än ogillar dessa metoder så får jag väl vika för tidens anda om jag vill sälja denna bok. (Ni undrar naturligtvis när sex scenerna kommer, tyvärr måste ni vänta tills min fru resor bort till Italien innan jag vågar skriva ner dom).

Så är kommer video klippet.

På grunt av bristande anslag har vi varit tvungna att skriva ner video klippet, men hade facket verkligen gjort sitt för att främja böcker som beskriver Svenskt jordbruk utan krystad, nåväl lått oss glömma facket.

Tryck på

för att starta video klippet.

Har du gjort det?

Kameran kommer in långsamt på en sandig badstrand. Palmerna vajar i vinden.. Långt borta anar man några former som ligger utsträckta på sanden. Tjänare springer hit och dit bärande cocktails och glaserad hummer. Vi närmar oss formerna som ligger och som vi trodde, det är härliga nakna svenska blondiner. Den ena vänder på sig och skakar los sanden från sina bröst. Bröstvårtorna är fyllda av svensk lust och åtrå (flickan kommer från Spanien, kamera mannen från Guatemala, utrustningen från Taïwan och bröst kliaren är till vardags frimärke specialist, men lusten och åtrån kan endast vara svensk, hur skulle vi annars få turister hit?)

Vilken idiot har nu tryckt på fel pil, skall det vara så svårt att föra en enkel undervisning utan att snusk och fördärv skall smyga in sig i skriften (som ni har gissat har min fru kommit tillbaka, sorry men)

Kameran öppnar dramat med att visa en svensk ler åker. Vädret är härligt men det går fortfarande att skönja här och där några detaljer genom regn dropparna och dimman.

Agronomen och bonden Johan står i leråkern, inte för att dom tycker om det men stövlarna har sjunkit in i leran och dom väntar på att regnet skall ta slut och jorden torka för att försöka tag sig ut ur åkern.

Med tanke på att detta är en svensk film som skall visas i Berlin festivalen, så håller vi kameran fast vid agronomen, bonden Johan, vilket inte är så svårt med tanke på att filmfolket har också fastnat i leran.

Två timmar senare börjar denna dramatiska dialog. Det är synd att man skall vara tvungen att förstöra denna äkta svensk film ”ler Tystnaden” med en dialog, men allting har blivit så kommersiellt nu för tiden.

Bonden Johan :	Ja, här är det som du ser.
Agronomen	Som du säjer, Johan, här är det
Bonden:	Inte vet jag, vad tycker du?
Agronomen:	Jag tycker egentligen som du Johan.
Bonden:	Ja, jag fruktade det.
Agronomen:	Vi kunde väl pröva i alla fall
Bonden	Gör som du tycker

	Agronomen stampar två gången med högra foten:

Agronomen	Jag skulle säja att det är bra jord du har här Johan.
Bonden:	Ja du tycker det?
Agronomen:	Bra jord du har där Johan.
Bonden:	en annan är inte den som går och klagar.
Agronomen:	Bra jord, håller bra för regn
Bonden:	Som du sa, det finns mycket in i denna jord
Agronomen:	Så klart, skulle det regna för mycket, då
Bonden:	Ja, när det regnar för mycket, då kan en och annan ha det jobbigt.
Agronomen:	Tur att det är du Johan som sköter denna jord.
Bonden:	Ja som min far sa, regn och regn, med det är mitt i alla fall.
Agronomen.	Bra man din far
Bonden:	På den tiden förstod dom sig på jordar, hade inte dessa masiner.
Agronomen	visst Johan, maskiner är bra, men man förlorar en hel del

	Tystnad
Bonden	Tja, vad tycker du
Agronomen:	Bra jord Johan, bra jord för en man som du.
Bonden:	visst, bra jord men när det regnar
Agronomen.	Ja när det regnar då skulle en annan inte klara av detta.
Bonden.	Nä, skulle man vilja sälja den, ingen skulle klara va det.
Agronomen.	Jag håller med dig Johan, om det inte var dör du, skulle ingen klara va det;

Bonden:	Erfarenhet, det är bara det.
Agronomen.	Vi säjer väl på deklarationen att jorden är värdelös utan bidrag.
Bonden:	vist är den värdelös utan bidrag.
Agronomen:	Klart fall för Europa bidrag.
Bonden.	Inte för att vi i familjen har några som gr och tigger
Agronomen	Nä Johan, med svensk mat, det är svensk mat;
Bonden	Vist, svensk mat, skall det bli svensk mat skall det komma från svensk jord.
Agronomen.	Vi måste göra vårt och se till att dom får svensk mat.
Bonden.	Så vad tycker du?
Agronomen.	Det är ingen tvekan om det Johan, här måste det satsas;
Bonden.	Jag visste att du skulle förstå
Agronomen.	Tja, då är vi överens om det, fullt svensk och Europeiskt bidrag;
Bonden.	Jag visste att du skulle komma med goda råd, ni specialister, ni förstår bönder, inte som dom där från facket. Men, du ……..
Agronomen.	Vist, vist här har du blankheten som förklarar att jorden är helt värdelös.
Bonden;	Det var bra att du kom
Agronomen;	Ja du vet hur det är
Bonden.	Vi tar väl en kopp kaffe
Agronomen	Kaffe?
Bonden	Tja, du vet, svensk kaffe med avec.

Och så vänder hon sina sex hungriga bröst mod den solbrända sjömannen vars händer sträcker sig över hennes heta kropp och böjer huvudet bakåt i ett uppgivande av sin heta hungriga kropp

Ledsen, men det är så svårt att få ihop video band med dessa nya data program jag har köpt, gamla kultur filer kryper jämt in i filmen. Jag har föreslagit många gånger att vi skall rensa bort dessa bitar men jag vet inte varför varje gång jag ber min son göra det tycks dom bara bli längre och längre.

Vilket egentligen inte förklarar hur jag blev tomat expert.

Först bör jag kanske visa att jag har lyssnat när Lantbrukshögskolans experter undervisade i konsten att skriva en artikel:

”Tvingas man att använda vetenskapliga ord så bör man ge en enkel förklaring.”

Vad menas med tomater?

Tomater hör till botanik. Botanik är konsten att ge konstiga namn till en massa saker som man äter.

Tomater och potatis (ett annat vetenskapligt namn, jag ber om ursäkt) är som gneiss och granit i geologi. När man börjar sina studier kan man efter en halvtimme skilja på gneiss och granit. Vid slutet av studierna i geologi är man ytterst tveksam om det är gneiss eller granit.

Därför vill jag varna mina trogna läsare, i alla fall dessa som har betalt prenumerationen, att akta sig för den information som förekommer i skaller pressen som fackets tidning, eller söndagsbilagor, som försöker förenkla allting. Det har gått så långt att en enkät visar att 99,45% av svenskarna tror sig kunna skilja tomat från potatis.

Vid en bifråga tvekade inte 93,65% av svenskarna att kryssa att

Tomater växer över marken	”ja” (69,01%)
Tomater växer under jorden	"nej” (78,98%)
Tomater ökar libido	”ja” (99,45%)
Man kan göra pomme frite med tomater	vet ej” '67,23%)
Agronomer är sex maskiner	"ja", 99%
Tomater minskar libido	(ja) 96,11%
Potatis växer under jorden	”ja” (76,56%)
Potatis växer över jorden	”nej” (74,32%)
Potatis ökar libido	”ja” (11,45%)
Pomme frite kommer från konsum	”ja” (99, 99 %)
Potatis minskar libido	”nej” 63,45%

För dom som inte tror på siffrorna kan dom läsa i Svenska Akademiens Årliga skrift av 1635 sidan 999 till 1999.

Jag måste nämna att samma enkät utförd av the American Journal for Crop and Nutrition Science fick följande resultat:

What do you know about potatoes?

I don't know nothing and was not there at the time : 95%

Fuck you 97%

Down with the war 2%

Where are the rebate coupons ? 99%

Dessa enkla undersökningar visar vilken lång väg som återstår att gå om man vill att svenska folket verkligen skall förstå sig på potatis och tomater. Jag är säker på att om facket för en gång skull gjorde något av värde så skulle man finna agronomer och agronominor som skulle vara villiga att offra några år av sitt liv för att hjälpa att läsa mysteriet med tomaters och potatis inverkan på svensk libido. Vilket skulle öppna vägen för den bannbrytande undersökningen vi alla väntar på

"Kan potatis anses ha en säker barnkontroll effekt?"

Nu är det sant att man kan för enklare människor som bor nära gränserna använda enkla regler, hur felaktiga dom än må vara.

”Tomater är röda och växer över markytan”

”Ser man ingenting så är det potatis.”

”Ser man ingenting och det biter så är det huggorm”.

Jag vet att mina agronomiska vänner skydda vid sådana påstående men som agronomer är det vår plikt att göra vår vetenskap nära till svenska folket.

Nu är det kanske dags för dig att testa dina kunskaper:

Är du så säker på att du kan skilja tomater och potatis?

Du får tio poäng om du klarar provet. När amerikanska elever testades var genomsnittet 1,2 poäng trotts att många fuskade:

Ge dig tio poäng per rätt svar

Objekt	Tomat	Potatis	ägg	Huggorm	Vet ej






Total Poäng:

Vilket fick mig något ur spåret om hur det kom sig att jag blev expert på tomater jordmåner.

Jag måste be mina läsare att hoppa långt, nu befinner vi oss i Algeriet, i Kabyl landet, och jag har redan varit i yrket några år utan att någon skulle ha kommit på den idiotiska tanken att ställa agronomiska frågor till mig.

Kanske ett gått råd för yngre agronomer:

”Det är klart enklare för en svensk att vara agronomisk rådgivare i ett land som talar endast arabiska.”.

Jag blev något av en röst från himmelen när jag gav mina råd på småländska. Sällan har jag varit så respekterad i mitt liv.

Den gången att vi en bonde samling i Kabyliska landet. Kabyler är kända för att inte acceptera något som en utlänning säjer. En utlänning är någon som inte bor i samma hus som dom.

Tack och lov min chef från FAO var på besök, han var van vid Algeriet, och i stort sätt höll han med rådet som vi fick vid Svalövs lantmannaskola:

Håll käften era idioter!

Men han insåg att vi skulle kanske tvingas i en hopplös situation där det både skulle finnas en tolk och vi tvingades säja någonting.

Han måste haft dubbel syn, ty den dagen hände det.

I Algeriet odlar man vete, och vete och hårt vete (jag skall förklara senare vad vete är när min fru ger mig tillbaka ordboken). I Kabylien, eftersom man i Algeriet odlar vete, så odlar man tomater.

Och så hände det fruktansvärda:

En bonde vände sig mot oss:

Bonde	Agronom????
Är detta en bra jord för tomater?
Agronomen böjer sig, tar en handfull av jord, smular den i händerna, spottar på den, rullar den mellan tumme och pekfinger, tar en bit i munnen, krossar den mellan tunga och tand, spottar ut den och ser tankfull ut.
	Brukar ni odla tomater Här?
Ett gått råd för yngre generationer, det är bra med sådana lömska frågor, har man många bönder framför sig kommer det att ta minst en kvart, ibland en halv timme innan dom har kommit överens på svaret.
Ja
Alltid titta fundersamt på bönderna, ungefär som propheterna brukade göra vid tentamen och vi hade framlagt ett svar.
	Och hur växer tomaterna?
Beundra tekniken, vi har vunnit ännu en kvart, kanske en halvtimme, vilka bönder kan vara överens om skörden har varit god, och även om den skulle ha varit det, vilken bonde skulle medge detta?
Ja
Nu börjar det bli het för oss, bäst att gå in i tekniska frågor.
	Hur är det med sjukdomar?
Ett gått råd är att köra med sjukdomsnamn ingen har hört talas om
Inga sjukdomar
För dom som tycker att böndernas svar är ovanligt fåordiga måste jag förklara att det tog tio minuter för bonden att yttre sitt svar och detta är vad tolken översatte. (Se Sophia Coppola ”Lost in Translation”.
	Tänker ni ha någonting annat än tomater här i framtiden?
Nej
Nu är det dags att köra igen med jordprovet, om man har en liten pH mätare slår det ännu bättre.
	Jag tror att du bonde har gjort ett klokt val, jag tror att detta är en bra tomat jord
Bra för syra tomater eller söta tomater?
	Vilken tomat säljs bäst på marknaden i Alger?
Syra tomater!
	Använder ni gödselmedel?
Nej, om man använder gödselmedel blir tomaterna söta och dom kan man inte använda för chorba soppa.
	Jag skulle säja att detta är en mycket bra jord för tomater, framför all om man inte använder gödselmedel som skulle göra tomater för söta för att sälja på marknaden
Sedan bjöd vi på kaffe, och reste där ifrån med en massa tomater och kycklingar och lyckönskning ord.

Därigenom hade jag blivit specialist på tomater, och i stort sätt specialist på allting. Säg vad dom vill höra och så blir ditt ryckte högt. Men det är väl ingenting nytt, vem har gjort karriär genom att säja emot Chefen?